GÖRAN TUNSTRÖM, traducido del sueco por Aleisa Ribalta Guzmán

Göran Tunström nació en Karlstad (Suecia) en 1937 y murió en Estocolmo en 2000.

TVÅ VINDAR (1,4)

1

Någon är död

Han lever inom dig starkare än hjärtat

Och du blundar och väntar ett rop

Någon andas vid din sida

Hon viker undan gardinen, öppnar fönstret

för marskvällens röda himmel

du ligger hakan mot hennes rygg

låter henne berätta sina ögons värld

och kanske är det morgondagen som lyssnar

Du tänker : tvehågsna liv

                             lämna dig ifrån mig

men du smeker hennes hud

och blundar och väntar en viskning

4

Varelsen du älskar sover

men vet att tu betraktar hennes ögonfransar

som morgonsolen kittlar

Kan du i detta ljus rätt fatta

dina egna ord: allt jag begär är en orimlighet

och är du villig slutföra din uppgift

då kan du åter lyssna till henens smekning

som börjar rinna likt en vårbäck

ner mot kärlekens Delfi

DOS VIENTOS (1,4)

1

Alguien está muerto

Vive dentro de ti más fuerte que el corazón

y tú cierras los ojos y esperas un llamado

Alguien respira a tu lado

Ella aparta la cortina, abre la ventana

al cielo rojo de una tarde de marzo

pones la barbilla en su espalda

dejas que te cuente el mundo de sus ojos

y tal vez sea el futuro quien escuche

Piensas: Incierta vida,

                             aléjate de mí

pero acaricias su piel

y cierras los ojos y esperas un susurro

4

El ser que amas duerme

pero sabe que sientes sus pestañas

como el cosquilleo del sol de la mañana

Puedes bajo esta luz comprender claramente

tus propias palabras: todo lo que deseo es un sinsentido

y si estuvieras dispuesto a terminar tu misión

podrías volver a escuchar su caricia

que empieza a derramarse como arroyo primaveral

cayendo hacia el Delfos del amor