Ir al contenido principal

GÖRAN TUNSTRÖM, traducido del sueco por Aleisa Ribalta Guzmán

Göran Tunström nació en Karlstad (Suecia) en 1937 y murió en Estocolmo en 2000.


TVÅ VINDAR (1,4)

1

Någon är död
Han lever inom dig starkare än hjärtat
Och du blundar och väntar ett rop
Någon andas vid din sida
Hon viker undan gardinen, öppnar fönstret
för marskvällens röda himmel
du ligger hakan mot hennes rygg
låter henne berätta sina ögons värld
och kanske är det morgondagen som lyssnar

Du tänker : tvehågsna liv
                             lämna dig ifrån mig
men du smeker hennes hud
och blundar och väntar en viskning


4

Varelsen du älskar sover
men vet att tu betraktar hennes ögonfransar
som morgonsolen kittlar

Kan du i detta ljus rätt fatta
dina egna ord: allt jag begär är en orimlighet
och är du villig slutföra din uppgift

då kan du åter lyssna till henens smekning
som börjar rinna likt en vårbäck

ner mot kärlekens Delfi



DOS VIENTOS (1,4)

1

Alguien está muerto
Vive dentro de ti más fuerte que el corazón
y tú cierras los ojos y esperas un llamado
Alguien respira a tu lado
Ella aparta la cortina, abre la ventana
al cielo rojo de una tarde de marzo
pones la barbilla en su espalda
dejas que te cuente el mundo de sus ojos
y tal vez sea el futuro quien escuche

Piensas: Incierta vida,
                             aléjate de mí
pero acaricias su piel
y cierras los ojos y esperas un susurro


4

El ser que amas duerme
pero sabe que sientes sus pestañas
como el cosquilleo del sol de la mañana

Puedes bajo esta luz comprender claramente
tus propias palabras: todo lo que deseo es un sinsentido
y si estuvieras dispuesto a terminar tu misión

podrías volver a escuchar su caricia
que empieza a derramarse como arroyo primaveral
cayendo hacia el Delfos del amor


Göran Tunström (Author of The Christmas Oratorio)









Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

FANNY HOWE, traducida del inglés por Jonio González

Fanny Howe nació en Búfalo (EE. UU.) en 1940 y murió en Cambridge en 2025. A THOUGHT   To return to infancy: to be without speech. The threshold between Eden and Heaven. Ground and cloud. Hollowed out, each image will lose its definition bit by bit. An infant in Purgatory still covers her head with swaddling Or is it the sunlight lying on the floor? We try to domesticate our spirits like children. We chase and chastise them until they change. We spend our lives trying to release them again .     UNA REFLEXIÓN   Regresar a la infancia: ser sin palabras. El umbral que separa Edén y cielo. Tierra y nube. Vaciada, cada imagen perderá su definición poco a poco Una niña en el Purgatorio aún cubre su cabeza con un paño ¿o es la luz del sol tendida en el suelo? Tratamos de domesticar nuestro espíritu como a un niño. Lo perseguimos y castigamos hasta que cambia. Nos pasamos la vida intentando liberarlo de nuevo.