Göran Tunström nació en Karlstad (Suecia) en 1937 y murió en Estocolmo en 2000.
1
Du tänker : tvehågsna liv
4
Kan du i detta ljus rätt fatta
då kan du åter lyssna till henens smekning
1
Piensas: Incierta vida,
Puedes bajo esta luz comprender claramente
podrías volver a escuchar su caricia
TVÅ VINDAR (1,4)
1
Någon är död
Han lever inom dig
starkare än hjärtat
Och du blundar och
väntar ett rop
Någon andas vid din
sida
Hon viker undan
gardinen, öppnar fönstret
för marskvällens
röda himmel
du ligger hakan mot hennes rygg
låter henne berätta sina ögons värld
och kanske är det morgondagen som lyssnar
Du tänker : tvehågsna liv
lämna dig ifrån mig
men du smeker hennes hud
och blundar och väntar en viskning
4
Varelsen du älskar sover
men vet att tu betraktar hennes ögonfransar
som morgonsolen
kittlar
Kan du i detta ljus rätt fatta
dina egna ord: allt jag begär är en orimlighet
och är du villig slutföra din uppgift
då kan du åter lyssna till henens smekning
som börjar rinna likt en vårbäck
ner mot kärlekens Delfi
DOS VIENTOS (1,4)
1
Alguien
está muerto
Vive
dentro de ti más fuerte que el corazón
y
tú cierras los ojos y esperas un llamado
Alguien
respira a tu lado
Ella
aparta la cortina, abre la ventana
al
cielo rojo de una tarde de marzo
pones
la barbilla en su espalda
dejas
que te cuente el mundo de sus ojos
y
tal vez sea el futuro quien escuche
Piensas: Incierta vida,
aléjate de mí
pero
acaricias su piel
y
cierras los ojos y esperas un susurro
4
El
ser que amas duerme
pero
sabe que sientes sus pestañas
como
el cosquilleo del sol de la mañana
Puedes bajo esta luz comprender claramente
tus
propias palabras: todo lo que deseo es un sinsentido
y
si estuvieras dispuesto a terminar tu misión
podrías volver a escuchar su caricia
que
empieza a derramarse como arroyo primaveral
cayendo
hacia el Delfos del amor
Comentarios
Publicar un comentario