Ir al contenido principal

KARL VENNBERG, traducido del sueco por Ángela García

Karl Vennberg nació en Kronoberg (Suecia) en 1910 y murió en Estocolmo en 1995.



DER ÄR IDAG JAG LEVER


Det är idag jag lever,

om så bara med halv låga.

Det faller ljus från en tålmodig sol

rakt in genom mitt nerfläckade fönster.


Och allt som har skett med mig

och allt jag med glädje eller olust har låtit ske

ligger vårdslöst slängt omkring mig

som avlagda kläder.


Och där i någon skräpvrå:

min tro som en nerpissad kaktus,

samvetet som har tystnat

fast vi har allting otal med varandra,

sanningar som vägledde mig,

ny hygieniskt insvepta i aluminiumfolie.


Livet var alltså starkare.

O goda tålmodiga sol,

det är idag jag lever.

Åt dig överlåter jag

miljarderna av år

som ligger bakom och framför mig med sin glömska.



ES HOY QUE ESTOY VIVO


Es hoy que estoy vivo

aún así solo a media llama.

Desciende luz de un paciente sol

directo por mi ventana manchada.


Y todo lo que me ha sucedido

y todo lo que con alegría o desgano deje pasar

está tirado negligentemente a mi alrededor

como vestidos descartados.


Y ahí en algún rincón de basura:

mi fe como un orinado cactus,

la conciencia silenciada

pese a tener todo pendiente entre nosotros,

verdades que me guiaron

ahora en higiénica envoltura de papel aluminio.


La vida fue entonces más fuerte.

Oh buen sol paciente,

es hoy que estoy vivo.

A ti te dejo

millones de años

yaciendo detrás y delante de mí con su olvido.

 




Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

FANNY HOWE, traducida del inglés por Jonio González

Fanny Howe nació en Búfalo (EE. UU.) en 1940 y murió en Cambridge en 2025. A THOUGHT   To return to infancy: to be without speech. The threshold between Eden and Heaven. Ground and cloud. Hollowed out, each image will lose its definition bit by bit. An infant in Purgatory still covers her head with swaddling Or is it the sunlight lying on the floor? We try to domesticate our spirits like children. We chase and chastise them until they change. We spend our lives trying to release them again .     UNA REFLEXIÓN   Regresar a la infancia: ser sin palabras. El umbral que separa Edén y cielo. Tierra y nube. Vaciada, cada imagen perderá su definición poco a poco Una niña en el Purgatorio aún cubre su cabeza con un paño ¿o es la luz del sol tendida en el suelo? Tratamos de domesticar nuestro espíritu como a un niño. Lo perseguimos y castigamos hasta que cambia. Nos pasamos la vida intentando liberarlo de nuevo.