Ir al contenido principal

PENTTI HOLAPPA, traducido del sueco por Ángela García

Penti Holappa nació en Ylikiiminski (Finlandia) en 1927 y murió en Helsinki en 2017.


NATURBILDER 3 

Lövet på äppelträdet lossnar efter hand. Det har varit oundgängligt länge. Trädet har stött det ifrån sig och har inte ens tackat. För mycket länge sedan kom det ändå fram ur själva trädet och även det var oundgängligt. Trädet ville lövet och det föddes, det var viljelöst, svarade blott med sig själv på någons befallning. Någons, trädets. Då doftade världen annorlunda, den flödande av ljus. Nätterna, utom sig, blev dagar, det blev blomstertid. Bin, och sedan katt. Huden täcktes ännu av ett mjukt ludd, tills rostbruna fläckar uppenbarade sig. Tiden gick allt snabbare och går. Nu måste man falla, nu faller man. Trädet rörs sig inte, trädet blir kvar. Allt har sitt syfte som trädet känner till.

 

IMAGEN DE NATURALEZA 3

La hoja del manzano se desprende poco a poco. Ha sido imprescindible durante un largo tiempo. El árbol la ha expulsado y ni siquiera le ha dado las gracias. Había surgido del mismo árbol desde hacía mucho tiempo y también eso fue imprescindible. El árbol quería la hoja y la hizo nacer, fue involuntario, tan solo contestó consigo misma el mandato de alguien. De alguien, del árbol. Entonces el mundo olía distinto, fluyendo de luz. Las noches, fuera de sí, se volvían días, tiempo de florescencia. Abejas y luego gato. La piel estaba todavía cubierta de una suave pelusilla, hasta que aparecieron las manchas herrumbrosas. El tiempo pasó más y más rápido. Ahora hay que caer, caemos. El árbol no se mueve, permanece. Todo tiene su propósito, el árbol lo sabe.

 


 

Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

FANNY HOWE, traducida del inglés por Jonio González

Fanny Howe nació en Búfalo (EE. UU.) en 1940 y murió en Cambridge en 2025. A THOUGHT   To return to infancy: to be without speech. The threshold between Eden and Heaven. Ground and cloud. Hollowed out, each image will lose its definition bit by bit. An infant in Purgatory still covers her head with swaddling Or is it the sunlight lying on the floor? We try to domesticate our spirits like children. We chase and chastise them until they change. We spend our lives trying to release them again .     UNA REFLEXIÓN   Regresar a la infancia: ser sin palabras. El umbral que separa Edén y cielo. Tierra y nube. Vaciada, cada imagen perderá su definición poco a poco Una niña en el Purgatorio aún cubre su cabeza con un paño ¿o es la luz del sol tendida en el suelo? Tratamos de domesticar nuestro espíritu como a un niño. Lo perseguimos y castigamos hasta que cambia. Nos pasamos la vida intentando liberarlo de nuevo.