Ir al contenido principal

ELMER DIKTONIUS, traducido del sueco por Aleisa Ribalta Guzmán

Elmer Diktonius nació en Helsinki (Finlandia) en 1896 y murió en Kauniainen (Finlandia) en 1961.


EL JAGUAR



I
 
Acecha desde lo verde,
roja nariz,
ojos de
reflejos triangulares,
difusos–
bigote ondulado,
oblicuo el trasero–
¡Salta! –Jaguar mío–
vuela y muerde, haz pedazos.
Tuya – mía, la moral: ¡rompe!
 
Mordida ineludible si es que el bocado es vida,
derribo sagrado si es que lo podrido apesta.
Y destrozar, con rabia, urge la vida toda,
hasta la belleza –entera y desde la caverna, germinará.
Ya somos dos, el poema y yo: una garra,
el deseo, somos dos; un zarpazo, un colmillo,
juntos seremos: máquina que tritura.
Fuera con la insensible imprenta,
la compasión descorazonada,
la falsa fe de los infieles,
la impotencia de los poderosos,
la malsana debilidad de los buenos.
Queremos parir con muerte.
Hagan paso, haced lugar para
ver, de una vez y por todas,
las manchas del sol danzar.

 
II
 
¿No creéis
que unas garras potentes sientan el ardor?
¿No creéis que el jaguar tenga un corazón?
Ah, el viejo tópico
–el padre, la madre, los hijos de los hijos–
el desierto es grande,
frío el viento de otoño,
muy dentro de la panza del jaguar,
vive la soledad con su duda,
puede el jaguar besar una flor.
Tiene lágrimas:
sentimentalidad.

 
III
 
Noche. Despacio caen las cascadas.
El jaguar duerme.
Una hormiga le lame las garras.
¿Quién suspira?
Viene la mañana,
las manchas del sol… ¿danzan?

 
IV
 
¡Las manchas del sol danzan!
Para siempre remolinea todo.
De un salto
se lanza el jaguar sobre
los predios del otro –
es en su ascenso la estrella, ¡de allí hacia donde va!
 
–un rayo en el aire–
como una flecha enterrada en el pecho de la Tierra.


JAGUAREN



I

Ur gröna blad sticker fram
röd nos
ögon med
trekantiga blickar
spräckligt –
morrhår vågrörelse
klotass –
du flyger ju! – mitt hjärtas jaguar! –
så flyg och bit och riv och söndersarga!
Din-min moral: att slå.
Att bita är ett tvång så länge bett ger liv
att riva är en helighet så länge ruttet stinker
och söndersargas måste livets fulhet
tills skönhet-helhet ur dess mull kan gro.
Så är vi två, min dikt och jag: en klo
en vilja är vi två, ett gap en tand
tillsammans är vi: en maskin som slår.


Vi vill döda de känslolösas skri
de hjärtlösas medlidande
de otrognas religiositet
det starkas maktlöshet
det godas onda svaghet,
vi vill föda med att döda
vi vill bereda plats
vi vill engång se
solfläckar dansa.



II

Tror man ej
att starka tassar känner svedan?
Tror man ej att jaguaren har hjärta?
Ack den har fader moder henne ungar –
ödemarken är stor
kall är höstens vind
djupt i jaguarens mage bor
ensamhet förtvivlan.
Jaguaren kan kyssa en blomma.
Den har tårar
sentimentalitet.



III

Natt.
Vattenfall mumlar långt.
Jaguaren sover.
En myra slickar dess klo.
Vem viskar:
morgonen kommer
solfläckar dansa?



IV

Solfläckar dansa!
Vigt virvlar allt.
Med ett skutt
slungar sig jaguaren över
granarnas toppar –
hör stjärnskrattet i dess rytning! –
en blixtvolt i luften –
som en pil djup i jordens bröst.






Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

PRISCILA UPPAR, traducida del inglés por Jonio González

Priscila Uppar nació en Ottawa (Canadá) en 1974 y murió en Toronto en 2018. SORRY, I FORGOT TO CLEAN UP AFTER MYSELF Sorry, Sirs and Madams, I forgot to clean up after myself after the unfortunate incidents of the previous century. How embarrassing; my apologies. I wouldn’t advise you to stroll around here without safety goggles, and I must insist that you enter at your own risk. You may, however, leave your umbrella at the door. Just keep your ticket. We expected, of course, to have this all cleared away by the time you arrived. The goal was to present you with blue and green screens, whitewashed counters. Unforeseen expenses. Red tape. So hard to find good help these days. But, alas, excuses. Perhaps you will appreciate the difficulties I’ve faced in providing you a clean slate. If you step into a hole, Sirs and Madams, accept the loss of a shoe or two. Stay the course. Progress is the mother of invention. Here: take my hand. Yes, that’s right. You can return it on the way back. DISC...