Ir al contenido principal

ELMER DIKTONIUS, traducido del sueco por Aleisa Ribalta Guzmán

Elmer Diktonius nació en Helsinki (Finlandia) en 1896 y murió en Kauniainen (Finlandia) en 1961.


EL JAGUAR



I
 
Acecha desde lo verde,
roja nariz,
ojos de
reflejos triangulares,
difusos
bigote ondulado,
oblicuo el trasero
¡Salta! Jaguar mío
vuela y muerde, haz pedazos.
Tuya mía, la moral: ¡rompe!
 
Mordida ineludible si es que el bocado es vida,
derribo sagrado si es que lo podrido apesta.
Y destrozar, con rabia, urge la vida toda,
hasta la belleza entera y desde la caverna, germinará.
Ya somos dos, el poema y yo: una garra,
el deseo, somos dos; un zarpazo, un colmillo,
juntos seremos: máquina que tritura.
Fuera con la insensible imprenta,
la compasión descorazonada,
la falsa fe de los infieles,
la impotencia de los poderosos,
la malsana debilidad de los buenos.
Queremos parir con muerte.
Hagan paso, haced lugar para
ver, de una vez y por todas,
las manchas del sol danzar.

 
II
 
¿No creéis
que unas garras potentes sientan el ardor?
¿No creéis que el jaguar tenga un corazón?
Ah, el viejo tópico
el padre, la madre, los hijos de los hijos
el desierto es grande,
frío el viento de otoño,
muy dentro de la panza del jaguar,
vive la soledad con su duda,
puede el jaguar besar una flor.
Tiene lágrimas:
sentimentalidad.

 
III
 
Noche. Despacio caen las cascadas.
El jaguar duerme.
Una hormiga le lame las garras.
¿Quién suspira?
Viene la mañana,
las manchas del sol ¿danzan?

 
IV
 
¡Las manchas del sol danzan!
Para siempre remolinea todo.
De un salto
se lanza el jaguar sobre
los predios del otro
es en su ascenso la estrella, ¡de allí hacia donde va!
 
un rayo en el aire
como una flecha enterrada en el pecho de la Tierra.


JAGUAREN



I

Ur gröna blad sticker fram
röd nos
ögon med
trekantiga blickar
spräckligt –
morrhår vågrörelse
klotass –
du flyger ju! – mitt hjärtas jaguar! –
så flyg och bit och riv och söndersarga!
Din-min moral: att slå.
Att bita är ett tvång så länge bett ger liv
att riva är en helighet så länge ruttet stinker
och söndersargas måste livets fulhet
tills skönhet-helhet ur dess mull kan gro.
Så är vi två, min dikt och jag: en klo
en vilja är vi två, ett gap en tand
tillsammans är vi: en maskin som slår.


Vi vill döda de känslolösas skri
de hjärtlösas medlidande
de otrognas religiositet
det starkas maktlöshet
det godas onda svaghet,
vi vill föda med att döda
vi vill bereda plats
vi vill engång se
solfläckar dansa.



II

Tror man ej
att starka tassar känner svedan?
Tror man ej att jaguaren har hjärta?
Ack den har fader moder henne ungar –
ödemarken är stor
kall är höstens vind
djupt i jaguarens mage bor
ensamhet förtvivlan.
Jaguaren kan kyssa en blomma.
Den har tårar
sentimentalitet.



III

Natt.
Vattenfall mumlar långt.
Jaguaren sover.
En myra slickar dess klo.
Vem viskar:
morgonen kommer
solfläckar dansa?



IV

Solfläckar dansa!
Vigt virvlar allt.
Med ett skutt
slungar sig jaguaren över
granarnas toppar –
hör stjärnskrattet i dess rytning! –
en blixtvolt i luften –
som en pil djup i jordens bröst.






Comentarios

Entradas populares de este blog

DANTE BERTINI, traducido al polaco por Ada Trzeciakowska

Dante Bertini nació en 1945 en Buenos Aires (Argentina), donde murió en 2025.                        MUDANZA                ¿qué más puedo decirte?                quisiera que estrenaras un rincón de mi cuerpo               aunque no hay nada nuevo en el hábito viejo              que es ahora mi cuerpo                ¿hay algo que seduzca tu paso hasta mi lecho?                podría alzar la voz                dotarla de algún énfasis                dar cualidad divina a lo apenas doméstico                prometer ...

XUAN BELLO, traducido del asturiano por Lourdes Álvarez

Xuan Bello nació en Paniceros (Asturias) en 1965 y murió en Oviedo en 2025. SINESTESIA Los neurofisiólogos afirmen que ye namás un enquívocu del cuerpu namoráu: vete equí mesmu, nesta cai nesta ciudá perdida, sentir el to cuerpu baxo la camisa del silenciu. Una simple confusión del cerebro que, con too, permitió a Herzog falar de la “verdá poética” y a Keats recordanos que la memoria esfrutaba del sentíu del tactu. Yer por eso que’l rellumu de lo real tresfórmase en verdá na alma y yo pùedo besate                                                (pongo tanta atención cuando te beso)                                ...

REGINA ULLMANN, traducido del alemán por Anna Rossell

Regina Ullmann nació en San Galo (Suiza) en 1884 y murió en Ebersberg (Alemania) en 1961. UND STIRBT... Und stirbt sie auch, so trifft dich kein Verschulden. Sie hat sich ihren Tod selbst wie ein Hemd gewoben und hat sich eng und hart hineingeschoben, die Formeln murmelnd, die diesen grauen Sinn nach innen wachsen machen und sie ganz umschließen. Daß nicht ein Baum und nicht ein Vogelsang und alle Süße, die in reifen Früchten geborgen ist, sie jemals mehr durchbricht. Sie stirbt so wie ein Stein in sandiger Ebene. Es wird ihn keiner finden, dies Stein zerteilt sich wieder in das Land. Und nur Jahrtausende noch, die verwandeln im Kreisen ihrer Erde, sagen riesig: lieben. Y SI TAMBIÉN  Y si también muere la culpa no te corresponde. Tejió su propia muerte, como si de una camisa se tratara, y en ella se enfundó musitando fórmulas que hacen crecer hacia dentro este sentido gris y lo envuelve. Y ni un árbol ni el trino de un pájaro ni to...