Ir al contenido principal

LUZ MACHADO, traducida al sueco por Thomas Almqvist

Luz Machado nació en Ciudad Bolívar (Venezuela) en 1916 y murió en Caracas en 1999.



LA CASA POR DENTRO



La casa necesita mis dos manos.

Yo debo sostener su cal como mis huesos,

su sal como mis gozos,

su fábula en la noche

y el sol ardiendo en mitad de su cuerpo.

Deben dolerme las cortinas y sus gaviotas

muertas en el vuelo.

Conmoverme el jardín y su antifaz

de flores dibujado,

el ladrillo inocente acusado

de no haber alcanzado los espejos,

y las puertas abiertas para las recién casadas

con su rumor de arroz creciendo bajo el velo.

Debo atender su réplica del universo,

la memoria del campo en los floreros,

la unánime vigilia de la mesa,

la almohada y su igualdad de pájaros dispersos,

la leche con el rostro del amanecer bajo la frente

con esa yerta soledad de una azucena

simplemente naciendo.

Debo quererla entera, salida de mis manos

con la gracia que vive de mi gracia muriendo.

Y no saber, no saber que hay un pueblo de trébol

con el mar a la puerta

y sin nombres

ni lámparas.



INNE I HUSET


Huset behöver båda mina händer.

Jag bör underhålla kalket i det liksom i mina ben,

saltet som min glädje,

sagan i natten

och solen som glöder mitt i.

Gardinerna värker i mig och måsarna

dör i flykten.

Trädgården gör mig rörd och ansiktsmasken

av tecknade blommor,

det oskyldiga teglet anklagat

för att inte ha nått fram till speglarna,

och dörrarna öppna för de nygifta

med sitt sorl av ris som växer under slöjan.

Jag bör ta hand om universums kopia,

minnet av landet i blomvaserna,

det samfällda nattvaket vid bordet,

kudden och dess likhet med utspridda fåglar,

mjölken med gryningens ansikte i pannan

med den vita liljans stela ensamhet

som helt enkelt föds.

Jag bör älska det helt och hållet, som kommit till ur mina händer

med den nåd som lever av min döende nåd.

Och att inte veta, att inte veta att det finns en by av fyrklöver

med havet utanför dörren

utan namn

och utan ljus.




Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

FANNY HOWE, traducida del inglés por Jonio González

Fanny Howe nació en Búfalo (EE. UU.) en 1940 y murió en Cambridge en 2025. A THOUGHT   To return to infancy: to be without speech. The threshold between Eden and Heaven. Ground and cloud. Hollowed out, each image will lose its definition bit by bit. An infant in Purgatory still covers her head with swaddling Or is it the sunlight lying on the floor? We try to domesticate our spirits like children. We chase and chastise them until they change. We spend our lives trying to release them again .     UNA REFLEXIÓN   Regresar a la infancia: ser sin palabras. El umbral que separa Edén y cielo. Tierra y nube. Vaciada, cada imagen perderá su definición poco a poco Una niña en el Purgatorio aún cubre su cabeza con un paño ¿o es la luz del sol tendida en el suelo? Tratamos de domesticar nuestro espíritu como a un niño. Lo perseguimos y castigamos hasta que cambia. Nos pasamos la vida intentando liberarlo de nuevo.