Tilo Wenner nació en General Galarza (Argentina) en 1931 y murió en 1976 (?), víctima de la dictadura militar argentina.
DÍAS DIFÍCILES
Hay días que
tengo todo el plomo de la tierra en la cabeza.
Entonces los
ángeles de un paraíso totalmente imaginario lloran enloquecidos.
En mi garganta
se arremolinan densos cúmulos de angustia.
Grito en
silencio hacia los cuatro puntos cardinales.
Las respuestas
que recibo son incendios.
Grandes
mayúsculas llenan mi boca.
Pequeñas
explosiones taponan mis oídos.
Es como si la
música se congelara en un tiempo expectante.
Estoy solo y
sin embargo alguien comprende eso.
Cuando dos
tenazas aprietan mi cerebro me quedo quieto y espero.
Siempre llegan
las dos manos que me liberan.
Los
jeroglíficos más inverosímiles van adquiriendo el sentido como de mansa lluvia.
Hay días que me
dan ganas de romper el amor para seguir amando.
SVÅRA DAGAR
Det finns dagar när jag känner jordens hela tyngd i huvudet.
Då änglarna från ett helt och hållet inbillat paradis gråter alldeles utom
sig.
I halsen på mig samlas täta mängder av ångest.
Jag skriker tyst i de fyra väderstrecken.
De svar jag får är eldsvådor.
Jättestora bokstäver fyller min mun.
Små explosioner täpper till mina öron.
Det är som om musiken kommer att frysa till is under den tid som väntar.
Jag är ensam och ändå förstår någon detta.
När två tänger trycker ihop min hjärna håller jag mig lugn och väntar.
Alltid kommer de två händerna som befriar mig.
De mest osannolika hieroglyferna skaffar sig betydelsen av ett stilla regn.
Det finns dagar som ger mig lust att krossa kärleken för att fortsätta att
älska.
Comentarios
Publicar un comentario