Ir al contenido principal

STIG DAGERMAN, traducido del sueco por Aleisa Ribalta Guzmán

Stig Dagerman nació en Älvkarleby (Suecia) en 1923 y murió en Enebyberg en 1954.



FLYKTEN VALDE OSS

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke.
Flykten valde oss. Därför är vi här.
Ni som ej blev valda - men ändå frihet äger,
hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär!

Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.
Natten var barmhärtig. Nu är vi här.
Ni är för många, kanske den frie trygge säger.
Kan vi bli för många som vet vad frihet är?

Ingen väljer nöden. Vi valde den icke.
Den valde oss på vägen. Nu är vi här.
Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger!
Hjälp oss bära den frihet som vi bär!


EL DESTIERRO NOS ESCOGIÓ


El ave elige migrar.
Nosotros no elegimos.
El destierro nos escogió. Por eso estamos aquí.
Ustedes, los no elegidos, que aún poseen la libertad,
¡ayúdennos a soportar la pesada carga del destierro!

El grillete elige al pie. Nosotros elegimos migrar.
La noche fue misericordiosa. Ahora estamos aquí.
Ustedes son demasiados - dice el confiado ya libre.
¿Podemos ser tantos los que sabemos qué es la libertad?

Nadie elige la pobreza. Nosotros no elegimos.
Nos eligió ella por el camino. Ahora estamos aquí.
¡Ustedes, los no elegidos! ¡Sabemos lo que pesa la libertad!
¡Ayúdennos a llevar la libertad con todo su peso!



Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

FANNY HOWE, traducida del inglés por Jonio González

Fanny Howe nació en Búfalo (EE. UU.) en 1940 y murió en Cambridge en 2025. A THOUGHT   To return to infancy: to be without speech. The threshold between Eden and Heaven. Ground and cloud. Hollowed out, each image will lose its definition bit by bit. An infant in Purgatory still covers her head with swaddling Or is it the sunlight lying on the floor? We try to domesticate our spirits like children. We chase and chastise them until they change. We spend our lives trying to release them again .     UNA REFLEXIÓN   Regresar a la infancia: ser sin palabras. El umbral que separa Edén y cielo. Tierra y nube. Vaciada, cada imagen perderá su definición poco a poco Una niña en el Purgatorio aún cubre su cabeza con un paño ¿o es la luz del sol tendida en el suelo? Tratamos de domesticar nuestro espíritu como a un niño. Lo perseguimos y castigamos hasta que cambia. Nos pasamos la vida intentando liberarlo de nuevo.