Kerstin Arthur-Nilson nació en 1931 en Helsinborg (Suecia), donde murió en 2016.
FARMOR
Min farmor hade långa kjolar
förkläde och håret i en tunnpiska
rullat till en kringla i nacken
Min farmor hade virkad väst
böjd rygg och knotiga händer
som lappade skjortor och stickade
grå strumpor med fem klirrande stickor
Min farmor drack kaffe på bit
balanserade fatet på tre fingrar
och hennes tänder var aldrig där de skulle
Min farmor diskade i en zinkbalja
rev ut aska ur köksspisen
och bakade vetebröd stora som hjul
Min farmor kläde sig fin på söndagarna
och läste i en bok med guld och spännen
och sjön med en röst så sprucken
som hennes egna kaffekoppar
Ibland tycker jag att jag kan se henne än
hon sitter vid köksbordet
tittar ut mellan pelargoniorna
har levat hela livet just här
vid den här blankslitna vaxduken
vet bara detta
är ändå nöjd
väntar på den som ska komma.
MI ABUELA
Mi abuela llevaba faldas largas
delantal y cabello en fina cola de caballo
enrollado en una cebolla en la nuca
Mi abuela llevaba un chaleco tejido
con espalda encorvada y nudosas manos
zurcía viejas camisas y tejía
calcetines grises con cinco agujas de tejer traviesas
Mi abuela bebía café con terrón de azúcar a sorbos
sostenía con equilibro el plato con tres dedos
y sus dientes nunca estaban donde deberían estar
Mi abuela lavaba los platos en una tina de zinc
atizaba cenizas en la estufa de la cocina
y horneaba un pan de trigo tan grande como ruedas
Mi abuela se vestía de punta en blanco los domingos
y leía un libro con oro y hebillas
y cantaba con una voz tan agrietada
como sus propias tazas de café
A veces creo que todavía puedo verla
ella está sentada a la mesa de la cocina
mirando entre los geranios
ha vivido toda su vida aquí
con este mantel de hule gastado
solo conoce esto
está de todas formas feliz
esperando a que llegue alguien.

Comentarios
Publicar un comentario