Ir al contenido principal

KERSTIN ARTHUR-NILSON, traducida del sueco por Aleisa Ribalta Guzmán

Kerstin Arthur-Nilson nació en 1931 en Helsinborg (Suecia), donde murió en 2016.



FARMOR

Min farmor hade långa kjolar
förkläde och håret i en tunnpiska
rullat till en kringla i nacken

Min farmor hade virkad väst
böjd rygg och knotiga händer
som lappade skjortor och stickade
grå strumpor med fem klirrande stickor

Min farmor drack kaffe på bit
balanserade fatet på tre fingrar
och hennes tänder var aldrig där de skulle

Min farmor diskade i en zinkbalja
rev ut aska ur köksspisen
och bakade vetebröd stora som hjul

Min farmor kläde sig fin på söndagarna
och läste i en bok med guld och spännen
och sjön med en röst så sprucken
som hennes egna kaffekoppar

Ibland tycker jag att jag kan se henne än
hon sitter vid köksbordet
tittar ut mellan pelargoniorna
har levat hela livet just här
vid den här blankslitna vaxduken
vet bara detta
är ändå nöjd
väntar på den som ska komma
. 


MI ABUELA

Mi abuela llevaba faldas largas
delantal y cabello en fina cola de caballo
enrollado en una cebolla en la nuca

Mi abuela llevaba un chaleco tejido
con espalda encorvada y nudosas manos
zurcía viejas camisas y tejía
calcetines grises con cinco agujas de tejer traviesas

Mi abuela bebía café con terrón de azúcar a sorbos
sostenía con equilibro el plato con tres dedos
y sus dientes nunca estaban donde deberían estar

Mi abuela lavaba los platos en una tina de zinc
atizaba cenizas en la estufa de la cocina
y horneaba un pan de trigo tan grande como ruedas

Mi abuela se vestía de punta en blanco los domingos
y leía un libro con oro y hebillas
y cantaba con una voz tan agrietada
como sus propias tazas de café

A veces creo que todavía puedo verla
ella está sentada a la mesa de la cocina
mirando entre los geranios
ha vivido toda su vida aquí
con este mantel de hule gastado
solo conoce esto
está de todas formas feliz
esperando a que llegue alguien
.






Comentarios

Entradas populares de este blog

FÉLIX FERNÁNDEZ, traducido del guaraní por Susy Delgado

Félix Fernández nació en Itauguá (Paraguay) en 1898 y murió en Asunción en 1984. ÑANE ARAMBOHA   Hyakuã vevúimi pacholi apytépe, nde rapykuerépe ñane aramboha, ñande ropevýro jajura haguépe, jaikove aja jajoahy haguã.   Ne akã rendaguépe oiméva ak õ i, jeruti rupáicha ipyko’ ěmi, pyharevovénte váicha che renoi, ha ajapajerei che año pete ĩ .   Hembe' ŷ  jegua iñencaje ju, mbytépe nde réra che réra rovái, ne rembiapokue Ana de Jesús, ãga ipore' ŷ ndaroviavaerãi.    Ha'émi ohendu ja'erõ ojúpe, ñe' ě ombohorýva ñane korasõ, ha oime este dia ajuhu hykue, causa pyhare chembojahe'o.   Noñe'i rupí nte nomombe'úi, ndorovy'áiha pe nderehe' ŷ, ha ha'e oñandu ke che ndaikatúi pyhare ake che año tyre' ŷ .   Ku che moirühára ka'aru pyt ū nde rekoviahárõ kóinama opyta ne renõiuka ko Ana de Jesús nde rechaga'u ñane aramboha.     NUESTRA ALMOHADA   Con suave perfume a dulce pacholí, tus rastros quedaron en nuestra almohada, donde bordeand...

LOUIS GINSBERG, traducido del inglés por Jonio González

Louis Ginsberg nació en Newark (EE. UU.) en 1895 y murió en Paterson en 1976. SPRING ON THE AVENUE Again a sudden rumor comes along the avenue; the merry sparrows hear it there and twitter it is a true. The twitter all the secret out to every lad and lass- to all the people swarming by, that spring has come to pass. And yet, of all the teeming crowds, has anybody spied romance is tripping down the street with april at its side? PRIMAVERA EN LA AVENIDA De nuevo un súbito rumor baja por la avenida; los alegres gorriones lo oyen y gorjean que es verdad. El gorjeo revela todo el secreto a cada muchacho y cada muchacha- a toda la gente que pulula por allí, que la primavera se ha hecho realidad. Y sin embargo, en la bulliciosa multitud, ¿alguien ha advertido Qu e el romance va por la calle con abril a su lado?

FANNY HOWE, traducida del inglés por Jonio González

Fanny Howe nació en Búfalo (EE. UU.) en 1940 y murió en Cambridge en 2025. A THOUGHT   To return to infancy: to be without speech. The threshold between Eden and Heaven. Ground and cloud. Hollowed out, each image will lose its definition bit by bit. An infant in Purgatory still covers her head with swaddling Or is it the sunlight lying on the floor? We try to domesticate our spirits like children. We chase and chastise them until they change. We spend our lives trying to release them again .     UNA REFLEXIÓN   Regresar a la infancia: ser sin palabras. El umbral que separa Edén y cielo. Tierra y nube. Vaciada, cada imagen perderá su definición poco a poco Una niña en el Purgatorio aún cubre su cabeza con un paño ¿o es la luz del sol tendida en el suelo? Tratamos de domesticar nuestro espíritu como a un niño. Lo perseguimos y castigamos hasta que cambia. Nos pasamos la vida intentando liberarlo de nuevo.